Jag har fönstret på vid gaveloch spelar Ronan Keating på ganska hög volym.Grannarna spikar i deras sons rum, och bjuder mig på nybakta kakor.Det känns precis som när man var liten, hos mormor.Jag är så glad att jag stannade kvar i Malå, och inte föll i fällan som alla ungdomar brukar göra. Samhället är pluttiigt, typ 2000 invånare, men jag känner sån trygghet här. Visst finns det brister, aktivitesnivån för ungdomar är låg, men barnafödandet ökar. Jag älskar att gå på Ica, och träffa människor överallt. Vid köttdisken står bästa kompisens mamma, i kassan sitter klassföreståndarens fru. Jag behöver aldrig vara rädd för att bli kollad konstigt på för att min tröja har en fläck på sig, för det är ju liksom oviktigt. Jag bara älskar plejjset jag bor i, tänker låta mina barn växa upp här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har varit ensam hemma i två dagar nu, och jag insåg ganska snabbt att jag saknar min familj så himla mycket. Jag klarar mig, visst. Laga mat är jättelätt, och jag är inte mörkrädd när jag ska sova. Men att somna är det svåraste, inga ljud, ingen t...